Regglake

Fiskerapporter2014-02-20

Rubriken har ju redan sagt det viktigaste. I går kväll tog jag en riktig drömfisk, en lake över reg-gränsen. Det är min första art över den gränsen och det blev inte mycket sömn i natt kan jag lova.

För många är ju gränsen för storfiskregistrering det enda riktigt viktiga målet vad gäller vikter för olika fiskarter. Gädda är väl lite speciell i den bemärkelsen då även 10 kilo är en för många väldigt viktig gräns (reg ligger på 12). Jag har aldrig sett mig som någon specimenfiskare som enbart jagar de stora individerna utan har haft lätt att se värdet i att bara fiska för nöjets skull utan att fokusera allt för mycket på resultatet. Men det betyder ju inte att man inte ständigt har de där riktigt höga vikterna i bakhuvudet och självklart vill man alltid nå den gränsen om det går. I går kväll nådde jag alltså det målet, jag tog en lake över reg-gränsen 4 kilo. Även om jag inte har fiskat lake i mer än två år så har jag blivit otroligt intresserad och fascinerad av arten och har verkligen lärt mig att uppskatta ett så här pass stort exemplar så mycket som jag borde göra, för det är verkligen en riktigt stor och ovanlig fisk. Men jag vill också påpeka att jag är väldigt ödmjuk gällande den här fisken, hade det inte varit för Markus och Mårten som jag har fiskat med den här vintern så hade jag inte sett dom resultat som jag har gjort. Mats är en annan person som jag ännu inte har fiskat lake med men däremot har vi utbytt en del tankar och idéer, men främst så har hans egna lakfiske inspirerat mig mycket. Mats lyckades själv komma över den magiska gränsen förra vintern med en riktigt fin lake på 4120 g och 87 cm. 

Till gårdagens händelseförlopp då. Det var jag och Markus som begav oss ut för vädret var fint och jag var ledig från skolarbete för första kvällen på över en vecka. Väl ute på isen så borrar vi fem hål, två för pimpel och tre för mete. Efter vi satt ut metena som ska visas sig förbli helt orörda under kvällen så betar jag pimpelkroken med en bit av en ett år gammal sönderfrusen strömmingsfilé, lakarna är inga finsmakare direkt. Det tar bara knappt tio minuter av dunkande innan jag känner ett litet ryck i spöet. Jag dunkar två gånger till och håller sedan helt stilla med sträckt lina...något rör sig lite i andra änden så jag lyfter sakta och känner att det är något som håller i betet. Det tar totalt tvärstopp i mothugget, först tyngden från fisken och lite senare från iskanten men jag förstår inte riktigt att den är stor ändå, allt går lite för fort. Men när huvudet kommer upp i hålet och jag tänder pannlampan så skriker jag rakt ut. Jag minns inte alls vilka ord jag skrek men det fångade då Markus uppmärksamhet för han kom snabbt och hjälpte till. Vi blöter en hink och väger av den på vågen, laken åker i och vågen visar 4.35 kg!! Vi väger den en gång till för att vara säker och vågen säger fortfarande samma sak. I den stunden försvinner all kyla, man blir varm och go i hela kroppen och alla problem i hela världen bara försvinner. Om någon frågar mig varför jag fiskar så är det där nog svaret. Vi mäter den till 82 cm och tar sedan några bilder innan hon självklart får simma hem igen för att leka och sprida sina gener så att fisket kan fortsätta vara bra även i framtiden.

Jag vet inte vad mer man kan säga. Det blev en liten lake till för mig ganska snabbt, troligtvis en hane som följde efter den här stora honan. Sen hände det inget mer för någon av oss så vi kände oss nöjda och packade ihop för kvällen, vi skulle åka och vittja våra mörtstugor också och ville komma hem i tid. Det blir helt säkert mer lakfiske framöver och vi försöker just nu planera in en helgsatsning med sikte på riktigt stora lakar som jag hoppas att jag får tid till. Det är ju tyvärr så att skolan ofta har en negativ påverkan på fisket, och tvärtom också för den delen...

Henrik Rånman //  Allt vad fiske heter

Publicerat av: Tommy Lönnebacke

Fiskerapporter

RSS-flöde
EcoFish
Annons
Havsfiskeresor till Norge: www.NordNatur.se