| Planen var att egentligen inte att fokusera på själva fisket, utan två goda vänner behövde lite tid att snacka skit. Så sommarnatten mellan 21a och 22a juni bokades upp för en stillsam tur i en mindre sjö i södra Stockholm. Under natten skulle det bedrivas bottenmete efter abborre och flötmete efter gösen som det ryktats om ska finnas i sjön. Den senare av arterna ses av oss mer som en myt. Klockan 19:00 medan solen gassade på som bäst packades båten med fiskeutrustning, kaffe, kanel gifflar, red bull och Coops finaste öl av styrka 2,8% samt andra förnödenheter som förgyller natten.
Men först måste det fixas betesfisk. Rigga om till den lilla linan, med den lilla kroken och det minimala flötet, sen på med en blandning av vetemjöl, ströbröd olivolja, vatten och currypulver. Fiska mört måste vara det bästa fisket och redan efter 10 minuters fiskande vid bryggan så ansåg vi att vi hade mer betesfisk än det gick att göra av med, även med en viss övertro.
Ner i roddbåten för att starta den ca 2km långa turen till andra sidan sjön och dom djupare delarna. Väl ute så började vi prata om hur svårt det varit att få kontakt med dom större gäddorna i sjön nu under sommaren. Mindre snipor har det inte varit svårt att lokalisera men dom större exemplaren som det ryktats om har för oss uteblivit. Lite teorier om vattendjup, temperatur, vind, månfaser osv diskuterades och en snabb och löjligt enkel plan sattes i verket. Ut med stora gäddpåken som riggas med en längre FC tafs och en Zalt 19. Teorin är att gäddorna lurar ute på djupet så ett 12g päronsänke får pryda beteslåset. Ut med spektaklet i spat och dags för lite gammal hederlig bondtrolling.
Efter ca 50 meter får spöt redigt böj och undertecknad hoppar förvirrat upp från årorna och drar på ett mothugg för kung och fosterland. Några vevtag senare så konstaterar jag hur det känns som ett bottennapp, eller? Är det inte något som rör sig långt där borta på slutet av linan, eller är det bara en av dom otaligt många grenarna som pryder botten? Osäkerheten infinner sig och hjärnan går mellan hopp och förtvivlan tills polaren utbrister, ”men va fan det är ju ett monster på”. Ja något monster va det kanske inte, men en bit bort på ytan kan vi urskilja en fin gädda. Några mindre rusningar senare kan en gädda på 100cm blankt läggas i håven. Ja det kanske va mer än lösa rykten att det finns fin gädda i sjön trots allt.
Gäddan får snart sin frihet åter och vi ror vidare. Resten av turen blir stillsam med en tappad mindre fisk.
Målet hade satts till en udde bredvid en mindre vik prydd med stenbotten och ett djup på runt 10m. Här riggade vi om och slängde ut våra revar i hopp om stor borre och den som sagt så mytomspunna gösen. Solen går ner bakom siluetten av höghus som ryktar om att vi inte befinner oss långt från storstaden, men samtidigt känns det som mitt ute i vildmarken. Natten går snabbt med många och långa samtalsämnen och förtäring av allehanda onyttigheter. Allt är som det ska vara förutom att det inte blir så mycket som ett endaste napp.
Några timmar senare byts skenet från pannlamporna mot morgonsolens strålar. Dimman ligger tung över sjön och vi bestämmer oss för att testa lyckan med mindre poppers istället. Upp med spön och en kort rodd till en djup vik med närliggande vass.
Båda två kör Skitter pop 7cm i olika färger och redan på första kastet ser vi hur en grupp mindre abborrar slåss om att bli först till hugg. Ett kast och en mindre fisk kan krokas av och släppas tillbaka. Vi får ett actionfyllt fiske med en hel del fisk och mist lika många tappade. Det visade sig lönt att stanna ute genom natten för att kunna få ett riktigt bra och tidigt fiske i gryningen. Efter några timmar så känner vi att fisket blir sämre och sämre och vi bestämmer oss för att flytta oss till en grundare vik på andra sidan sjön. Gick ju bra med bondtrolling på vägen hit så varför inte testa på vägen hem igen? In med UL spöna och ut med dom grövre grejerna igen. Jag väljer att sätta på en SvartZonker tail slow sink i färgen finmörten som även denna gången får lite extra bly i nosen. Polaren väljer en större wobbler i papegoja som även den får lite bly. Återigen tar det inte mer än max 100 meter innan polarens spö för skön böj. En gädda på 78cm kan landas efter en mindre men härlig fight.
Turen går vidare och en kort stund senare får även jag äran av att landa en riktigt fin gädda på 89cm.
Turen in i den nya grunda och ganska igenväxta viken visar sig leverera ett grymt bra fiske på ytbeten. Tyvärr så uteblir några större abborrar, men dom mindre med topp upp mot 300g hugger som besatta och levererar ett otroligt roligt fiske i det grunda och klara vattnet.
Runt klockan 09:00 så packar vi ihop och ror tillbaka till bryggan och det är dags att sova bort en dag som annars hade kunnat bedrivas med löjliga saker som sol och bad.
Markus Andersson |
