| Redan runt år 0 i Kina och 1000-talet i Europa kom man på att det går att ta tillvara på vattnets rörelseenergi i de strömmande vattendragen och använda till att hålla igång alla kvarnar och hammare. Men det var först i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet man även kom på att vattnets rörelseenergi kan lagras och sedan utnyttjas som elkraft. I takt med ett ständigt växande elbehov började man anlägga s.k. vattenkraftverk i många vattendrag världen över med det huvudsakliga syftet att generera el till järnvägen, industrin och hushållen. Men idag är behovet av el inte alls i samma omfattning som det var för drygt hundra år sedan. Ett behov av mer utbyggnad av regionala vattendrag för producering av el är idag därför inte intressant ur lokalbefolkningens aspekt. Men allt eftersom man insett vilken ekonomisk potential vattenkraften besitter så har man börjat bygga ut de flesta vattendragen på jorden, även om man redan täcker det provinsiella energibehovet som finns med befintlig vattenkraft eller andra energikällor. Ett lokalt behov av el som skulle kunna gynna hela samhället och som förut var en avgörande faktor i en eventuell utbyggnad har istället ersatts av en självklar utslagsröst baserad på ekonomiskt vinstjagande intressen.
Att energikällan vattenkraft alltid ansetts vara en miljövänlig elproducent är inte heller något okänt. Men idag kan forskning redovisa resultat som tyder på att vattenkraften varken är miljö- eller klimatvänlig, som den länge har påståtts vara, då den både släpper ut koldioxid, tillintetgör miljöer och skadar ekosystem. Vattenkraften är inte bara ett hot miljö och biologisk mångfald utan även mot kultur, folkhälsa och människans överlevnad ur olika aspekter. Idag byggs det allt ifrån små vattenkraftsdammar som hotar de stationära fiskpopulationerna till jättelika dammar som dränker byar och tvingar hundratusentals människor att flytta. Den finns med andra ord i både små- och storskalig form.
Ett behov av elektricitet hos lokalbefolkningen finns sällan idag, men det stora intresset att vinna pengar lockar vattenkraftsutbyggarna att förstöra de sista outbyggda vattendragen. Med andra ord kan sägas att istället för att ett helt samhälle gynnas stimuleras några få individer när vi fortsätter förstöra våra vatten. Miljö, biologisk mångfald, kulturarv, folkhälsa och mänskliga rättigheter är tydligen inte viktigare och av större värde än att vinna pengar.
Ett exempel på vattenkraftens effekter ur konfliktaspekt är det planerade vattenkraftsbygget Belo Monte i Xingu, som är en biflod till Amazonfloden i Brasilien. Xingufloden rinner från den tropiska savannen i Mato Grosso, Brasilien norrut till Amazon. Längs floden lever omkring 25 000 infödda personer från 18 olika etniska grupper och är dagligen beroende av flodens resurser och marken runt om. Men sen år 1975 har den brasilianska regeringen planerat att bygga en enorm vattenkraftsdamm i floden för att utvinna energi och göra stor ekonomisk vinst. Genom att anlägga dammen i Xingu kommer man kunna erbjuda 16 000 tillfälliga jobb och 2000 fasta arbeten. Regionen skulle även bli mer tillgänglig och byggandet skulle ge en bättre försörjning av vatten i området. Men bygget av dammen skulle samtidigt tvinga över 20 000 personer från regionen att flytta, 400 kvadratkilometer skog skulle översvämmas av dammens reservoar och man skulle utrota vattenförsörjningen till Jurunamänniskor. Dammen beräknas bli den tredje största i världen och är bara en av alla de stora dammar som är tänkt att byggas i Amazonflodens biflöden inom de kommande 20 åren. Samtliga dammbyggen ingår i Brasiliens tillväxtprogram, som syftar till att stimulera landets ekonomiska tillväxt genom att bygga en enorm infrastruktur av vägar och dammar. Skyddsrummet som finns i Gravura Assurini skulle bli översvämmade och arkeologiska platser riskerar att ta skada av bygget. Effekterna som blir på miljön och biologiska mångfalden är stora och avgörande för människorna vid floderna. Det enorma dammbygget riskerar att förstöra stora områden mark som är viktiga för många stamfolk, bland annat för de mycket sårbara uncontacted-indianerna som är beroende av marken för sin överlevnad. Anläggandet av dammen skulle innebära att man skulle avleda hela flödet av floden genom två konstgjorda kanaler och bebodda ursprungsbefolkningar längs en 100 km lång sträcka av floden skulle bli utan vatten, fisk och medel för inlandssjöfart. Man skulle riskera en stor ödeläggelse i regnskogen och minska radikalt flera fiskbestånd indianstammar som Kayapó-, Arara-, Juruna-, Araweté-, Xikrin-, Asurini- och Parakanãindianer, är beroende av för sin överlevnad. Tusentals stamfolk som är beroende av regnskogen och floden för att få mat och vatten skulle förlora sina hem och sitt levebröd. Ursprungsbefolkningar har bott vid floden på dessa marker i århundraden och vet därför bäst hur man förvaltar resurserna och behöver marken för sin överlevnad. Belo Monte dammen skulle leda till allvarliga konsekvenser för inhemska byar och områden som spelar stor roll för bevarande av biologisk mångfald. Efter expertgranskning av det eventuella bygget tror man att floden inte kommer kunna hålla artrikedom längre då man riskerar utrotning av hundratals fiskarter. Flera av dessa arter är dessutom helt unika och finns bara i Amazonas vattensystem. Det stora projektet skulle med andra ord göra allvarliga ingrepp i känsliga ekosystem, förändra vattenkvalitet och hota tusental människors överlevnad.
Det största intresset i frågan är att vinna pengar. Man tar inte någon hänsyn alls till biologisk mångfald och de ursprungsbefolkningar som är i behov av dessa marker och floder. Det visar man prov på sen tidigare dammbyggen i biflöden till Amazonfloden. Man ser bara den ekonomiska potentialen som finns i dessa enorma floder och bevarande av biologisk mångfald är det ingen talan om så länge man kan vinna pengar. Istället för att bygga ut varenda flod bör man ta hänsyn till stamfolk och ekosystemen som man riskerar att rubba totalt vid bygget av dammen. Man bör därmed istället satsa på att utveckla ekoturismen i området som det är stor efterfrågan på idag. Det skulle gynna såväl glesbygden som det civiliserade samhället med ekonomisk vinst, arbetstillfällen och ekologisk hållbar utveckling. Amazonfloden som innehåller mängder med unika fisk- och fågelarter har en enorm potential för utveckling av en ekoturismnäring. Som ett alternativ till vattenkraften som elframställning, för att täcka en eventuell framtid elbehov, kan man istället satsa på vindkraften och solenergin som är betydligt mer miljövänligare energikällor, både på kort också lång sikt.
Marcus Olofsson
Marcus@Fiskenyheter.se
|
